HBL: Oppositionspolitiker om vårdkonflikten: Staten borde vara aktivare för att höja lönerna

23.04.2022

Medlingen i arbetsmarknadskonflikten inom de kommunala branscherna pågår under hela veckoslutet. Den sker inom en förlikningsnämnd efter att förhandlingarna körde fast. Just nu pågår ingen strejk, men fackförbunden har hotat med massuppsägningar inom vårdbranschen.

Regeringen har undvikit att blanda sig i konflikten med löften om mera pengar för att höja vårdarnas löner. Trots det har vårdkonflikten blivit en politisk fråga, och regeringen kunde ha sträckt ut en hand för att nå en lösning i tvisten, säger man inom oppositionen.

Arja Juvonen är utbildad närvårdare och geronom, samt riksdagsledamot för Sannfinländarna. Hon var med om att utföra skyddsarbete på Dahls sjukhus under den en månad långa vårdstrejken år 1995. Hon har dagligen kontakt med närvårdare på fältet.

– Det handlar om arga vårdare som är i medelåldern, och de tänker driva det här ända till slut, säger hon.

Då det handlar om pengar så svarar Juvonen att staten har varit beredd att ge pengar till många projekt under coronan, i stället för att rikta pengar till att höja vårdpersonalens löner.

– Till exempel coronablinkern! Den kostade massor och den fungerade aldrig ordentligt, påpekar Juvonen. Nu återkommer vi till den känsliga frågan om regeringen ska blanda sig i förhandlingar på arbetsmarknaden. Regeringen vill vanligen inte statuera exempel som kan få fler fackförbund att sätta press på staten i framtida avtalsförhandlingar.

– Staten kunde bidra på andra sätt, till exempel genom beskattningen. På det sättet kunde vårdarna få behålla att en större del av lönen, säger Juvonen.

I riksdagen har Arja Juvonen riktat hård kritik mot att familje- och omsorgsminister Aki Lindén (SDP) förberedde ett tillfälligt lagförslag. Patientsäkerhetslagen skulle ha fått fler vårdare att utföra skyddsarbete, om det hade brutit ut en andra strejkvåg i onsdags. Sannfinländarna kallade den för tvångslag.

– Jag har följt patientsäkerhetsfrågan i åratal. Men ingen har talat om säkerheten när vårdarna har gjort allt de kan, som att stanna kvar på morgonskift efter ett nattskift, eftersom det inte finns personal, påpekar Juvonen.

Nu har Lindén sagt att en ny patientsäkerhetslag kan förberedas, om vårdarna gör verklighet av hotet om massuppsägningar.

Om man väl har hamnat i den här situationen, att det finns en är akut fara för patientsäkerheten på grund av strejk, vad gör man då?

– Ministern är ju ansvarig, och det är en otroligt svår situation. Det är väldigt stora insatser – människors liv mot vårdarnas löner. Men om man ger ett lagförslag som tvingar dem i arbete, så ska man veta att det skapar ännu större klyftor mellan personalen och arbetsgivarna, också mellan vårdarna och staten, säger hon.

Riksdagsledamot Mia Laiho (Saml) är doktor och specialiserad på inre medicin. Hon har varit med om två strejker på sjukhusen. Under läkarsstrejken som pågick i fem månader år 2001 gjorde hon skyddsarbete på sjukhusjouren. Hon minns också när sjukskötarna var i strejk under en månad år 1995.

– Man har alltid lyckats förhandla om en tillräcklig mängd skyddsarbete, säger Laiho. Hon tror att det skulle ha lyckats även nu, i samband med den andra strejkvågen som skulle ha börjat i onsdags, men avblåstes.

Men Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira varnade för att en strejk kunde ha lett till fara för liv och hälsa redan under strejkens första timmar.

– Om det är så, att patientsäkerheten faktiskt är hotad, så är det statens uppgift att skydda medborgarna, konstaterar Laiho.

Hon säger att även om regeringen inte vill blanda sig i förhandlingarna på arbetsmarknaden, så har hon en hälsning till regeringen. Hon önskar att staten skulle ha reserverat mera pengar för löneharmoniseringen.

Harmonisering betyder att den vårdpersonal som anställs av välfärdsområdena ska få samma lön för jämförbara uppgifter. Grundregeln är att lägre löner justeras uppåt.

– Nu har regeringen inte tillnärmelsevis reserverat den mängd pengar som behövs för det här. Harmoniseringen, om någonting, kommer att påverka lönenivån för vårdarna, säger Laiho. Även om det här inte är en del av förhandlingarna på arbetsmarknaden, så hade det hjälpt upp situationen, bedömer hon.

– Det är statens uppgift att garantera att välfärdsområdena har tillräcklig finansiering, i synnerhet i den här nya situationen, med alla förändringar. Det är en ny förvaltning, vi har vårdskuld, och strejken leder till större vårdskuld. Det finns alla mentala problem och nu också Ryssland, som skapar press i förhållande till tryggheten, säger Laiho.

HBL har också bett om kommentarer av representanterna för regeringspartierna. Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP) har avböjt från att kommentera, med motiveringen att riksdagen inte har fått ett lagförslag om patientsäkerheten. Familje- och omsorgsminister Aki Lindén har inte gått att nå.

23.4.2022 05:00 UPPDATERAD 

https://www.hbl.fi/artikel/oppositionspolitiker-om-vardkonflikten-staten-borde-vara-aktivare-for-att-hoja-lonerna/

15.05.2022Taloussanomat: Kokoomusedustajat: Sote-hallinto tuli, mutta ratkaisut hoitoon pääsyn parantamiseksi jäivät tekemättä
29.04.2022Taloussanomat: Kokoomuksen Laiho: YTHS:n jonot saatava kuriin
28.04.2022IS: Kokoomus­edustajat hiostavat hallitusta rammasta muutos­esityksestä: Raja­pykälä annettava viipymättä
28.04.2022MTV: Valmiuslain täydentäminen ei voi odottaa kokonaisuudistusta ? Kokoomus: Esitys on rampa
27.04.2022MTV: Oppositio lyttää valmiuslain uudistuksen täysin vajavaisena ? näin oikeusministeri Henriksson vastaa kritiikkiin MTV Uutisille
27.04.2022Verkkouutiset: Kansanedustaja Mia Laiho pyrkii kokoomuksen varapuheenjohtajaksi
23.04.2022HBL: Oppositionspolitiker om vårdkonflikten: Staten borde vara aktivare för att höja lönerna
17.04.2022Verkkouutiset: Bensakuluja vaaditaan alas ? bioetanolista ratkaisu
12.04.2022Verkkouutiset: Kansanedustaja vaatii tukea kotimaiselle polttoaineelle
07.04.2022HS: Rahaa ei ole, eikä sitä tule ? Valtuuston kokous veti Riikka Purran epätoivoiseksi Länsi-Uudellamaalla

Siirry arkistoon »