YLE: Svenskan är viktig och det ska vara nära till service ? så här ser kandidater från huvudstadsregionen på andra kommuner i Västra Nylands välfärdsområde

21.12.2021

Efter att social- och hälsovårdsreformen träder i kraft så kommer politiker från hela välfärdsområdet att besluta om vår hälso- och sjukvård, till skillnad från nu då det är på de egna kommunalpolitikernas ansvar.

Frågan är hur väl en politiker från Esbo eller Grankulla känner till andra delar av Västnyland, närmare bestämt Ingå, Sjundeå, Lojo, Hangö och Raseborg.

Jag tog kontakt med några av de politiker som var röstmagneter under kommunalvalet 2021 och ställer upp i välfärdsområdesvalet och frågade hur bekant regionen är.

Eftersom så många av de västligare kommunerna är populära sommarresmål så visar det sig att politikerna är rätt så förtrogna med dem.

– Vi har en bostad i Hangö och släkten har ett sommarställe i Ingå, berättar Mikki Kauste, grön fullmäktigeledamot från Esbo.

Framför allt inom hemvården har det varit utmanande att få personal

― Veronica Rehn-Kivi (SFP)

Han, precis som alla andra jag talat med, turnerade också runt i de västnyländska kommunerna under riksdagsvalet.

Även samlingspartisten Pia Kauma är bekant med regionen tack vare dess lockande sommarskrud.

– Jag har haft en sommarstuga i Ingå i mera än tio år, så jag tillbringar mina semestrar i Ingå. Men, när det gäller Sjundeå, Raseborg, Lojo eller Hangö så känner jag dem naturligtvis inte lika bra som någon som bott där hela livet.

Samarbete över kommunernas gränser

Mia Laiho (Saml), riksdagsledamot och fullmäktigeledamot i Esbo berättar att hon samarbetat mycket över kommungränserna i social- och hälsovårdsfrågor.

– Men visst finns det säkert en hel del att utveckla och bekanta sig med vad gäller hur tjänsterna är organiserade i dag, konstaterar hon.

Veronica Rehn-Kivi, riksdagsledamot från Svenska folkpartiet och fullmäktigeledamot i Grankulla säger att en av de utmaningar hon vet att kommuner längre ifrån huvudstadsregionen kämpar med är bristen på vårdpersonal.

Om jag var tvungen att besluta i dag skulle de stanna kvar

― Pia Kauma (Saml) om Raseborgs och Lojo sjukhus

– Framför allt inom hemvården har det varit utmanande att få personal. Det betyder att de som finns kvar får arbeta extra mycket och det i sin tur leder till utmattning och kanske konflikter på arbetsplatsen. Der tror jag att är ett problem som vi måste ta tag i här i västra Nyland, säger hon.

Raseborgs sjukhus kommer flera gånger på tal när de räknar upp utmaningar hos oss längre västerut i det blivande välfärdsområdet.

– Jag besökte Raseborgs sjukhus för några veckor sedan och där kom områdets utmaningar och behov tydligt fram. Till exempel jourtjänster är väldigt viktiga för oss alla, och avstånden får inte bli för långa, säger Laiho.

Pia Kauma menar att tiden får utvisa vad som ska hända med Raseborgs och Lojo sjukhus.

– Men om jag var tvungen att besluta i dag skulle de stanna kvar, konstaterar hon.

Rehn-Kivi anser att Raseborgs sjukhus borde få utökade resurser.

– Jag tror att både Lojo och Raseborgs sjukhus kommer att behövas i framtiden. Dels så att man skulle kunna utveckla Raseborgs sjukhus och att där skulle kunna finnas jour dygnet runt. Den har ju försvunnit nu, men jag tror att den är jätteviktig, säger hon.

Rehn-Kivi anser det också viktigt att det ska finnas minst en vårdcentral i varje kommun.

– Det är en viktig närservice som både barnfamiljer och äldre personer behöver. Det ska vara lätt att ta sig dit. Det är inte lika bra trafikförbindelser på alla håll i Västnyland, och då ska det finnas en vårdcentral nära.

– Vi måste se till att vården blir lika på alla håll.

Samlingspartisterna talar inte gärna om väggar

Kauste (Gröna) har en lite krassare syn på saken. Han menar att de experter han har hört anser det vara en utopi med en vårdcentral i varje kommun om servicen samtidigt ska bli bättre.

– Det är realismen vi rör oss mot. På något sätt måste enheterna och verksamhetsmodellerna slås ihop. För mig betyder det automatiskt att det inte finns stora enheter på alla ställen, det är inte ekonomiskt möjligt, konstaterar han.

Laiho poängterar precis som de andra att det ska vara nära till servicen, men säger att hon inte vill tala om, vad hon kallar, väggar.

 För personer som har svårt att röra sig behövs det service nära. Tjänster som vi behöver mera sällan, till exempel en gång per år eller med några års mellanrum, kan centraliseras.

– Men om vi pratar om vanliga läkartjänster och laboratorier så behöver de finnas nära på det egna området. Varifrån servicen kommer och i vilken byggnad den ordnas är en annan fråga, säger Laiho.

Hon menar att primärvården i nuläget är under all kritik.

– Den är i uruselt skick. Den var dålig redan innan coronan och nu är den katastrofal. Det är jättesvårt för tillfället att få vård på en vårdcentral.

Även om Rehn-Kivi förespråkar vårdcentraler kan hon tänka sig liknande lösningar som Laiho föreslår.

– På alla håll finns inte ens i dag hälsovårdscentraler, och då måste man ta mobila och digitala lösningar. Det är klart att inte alla kan använda de digitala tjänsterna, men allt måste ses över och utvecklas. Utmaningar finns men jag tror också att det finns lösningar. Jag tror att en större organisation bättre kan utnyttja de resurser som finns.

Pia Kauma (Saml) anser precis som sin partikamrat att det inte är lönsamt att bara investera i byggnader.

– Vi behöver många slags tjänstegivare, inte bara den offentliga sektorn utan också andra. Vi skulle kunna ha till exempel läkarbussar eller läkarkiosker som besöker kommunen några gånger per vecka, säger hon.

"Vi måste ha bättre tjänster med samma budget"

Pia Kauma hoppas att reformen kommer med nya lösningar.

– Utmaningen är att vi inte vet vilka slags tjänster vi kan ha i framtiden. Det är brist på pengar och vi har svårigheter att anordna tjänster även nu, säger Kauma som förespråkar användningen av privata läkare och servicesedlar.

Hon är noggrann med att understryka att hon inte vill se skattehöjningar.

– Vi måste ha bättre tjänster med samma budget som vi har just nu. Därför måste vi ha nya modeller eller uppfinna nya sätt att producera tjänster.

Kauma säger att man på en del håll i Europa har familjeläkare, det vill säga en egen husläkare.

– Jag skulle vilja se det också i Finland men det skulle betyda att vi använde också andra tjänstegivare än den offentliga sektorn.

Vi vet att till exempel större enheter har koncentrerats till Ekenäs men också från Ekenäs har det försvunnit en del verksamhet

― Mikki Kauste, Gröna

Kauste säger att han hellre hade sett att beslutsfattarna valt att lappa kommunernas sjukvårds- och välfärdsbrister på ett annat sätt.

– Jag har förhållit mig lite motvilligt till reformen från början, men nu när den har gått igenom så är strävan att utveckla den så bra som möjligt, konstaterar han.

– Vi vet att till exempel större enheter har koncentrerats till Ekenäs men också från Ekenäs har det försvunnit en del verksamhet – hur kan vi trygga att det finns tillräckligt bra social- och hälsovårdstjänster och tillräckligt nära i varje kommun?

– Olika kommuner har olika utmaningar – vissa har gammal befolkning och andra har ung. Lätt kommer det inte att vara, det är klart, konstaterar han.

Svenskan i stark ställning i Västra Nylands välfärdsområde

Alla fyra är rörande överens om vikten av svensk service. Ingen verkar heller tro att det ska vara något problem att få betjäning på det andra inhemska språket i framtiden.

Västnyland har ett större ansvar att se till att svensk service koordineras på ett vettigt sätt i hela Nyland

― Mia Laiho (Saml)

– Eftersom västra Nyland kommer att vara ett ganska starkt svenskspråkigt välfärdsområde så tror jag att tvåspråkigheten är bra för alla. När jag har talat med sakkunniga så har inställningen varit jättepositiv till att vården också ska fungera på svenska, berättar Veronica Rehn-Kivi (SFP).

Mia Laiho (Saml) säger att Västra Nylands välfärdsområde kommer att ha en koordinerande roll vad gäller svensk service i Nyland.

– Västnyland har ett större ansvar att se till att svensk service koordineras på ett vettigt sätt i hela Nyland. Jag tror svenskan kommer att ha en stark ställning eftersom befolkningens behov kräver det.

De Grönas Mikki Kauste tror att svenskan är tryggad i och med att området har så många politiker som jobbar för språket.

– I Västnyland finns stor svenskspråkig befolkning. Det är helt klart att det svenska språket kommer att spela en stor roll i Västnylands förberedelsearbete. Där finns säkert också många beslutsfattare som driver frågan, så jag tror inte att det kommer att vara ett problem, säger de Grönas Mikki Kauste.

Samlingspartiets Pia Kauma säger att det är jätteviktigt att anordna svensk service också i framtiden, speciellt för den äldre befolkningen.

– Vi har redan nu brist på personal. Men jag tror att vi människor har en tendens att glömma språk vi har lärt oss. Modersmålet blir jätteviktigt när man blir gammal, och det är just därför man behöver svensk service inom äldrevården och också annan vård, säger hon.

Rättelse 21.12 klockan 6.42: I en tidigare version hade Mia Laihos (Saml) citat "Jag besökte Raseborgs sjukhus för några veckor sedan och där kom områdets behov och utmaningar tydligt fram" felaktigt skrivits som ett citat av Veronica Rehn-Kivi (SFP) på ett ställe i artikeln.

 Uppdaterad 21.12.2021 07:11

https://svenska.yle.fi/a/7-10010430

17.01.2022US: Tiedot valmiuslaista ihmetyttävät, Tehy-pomo jyrähtää hallitukselle: Luokatonta
16.01.2022Verkkouutiset: Lääkärikansanedustaja ihmettelee: Miksi rokotetta ei saa yksityiseltä?
14.01.2022Verkkouutiset: Kansanedustaja ihmettelee: Ei johtaja voi kieltäytyä johtamasta
11.01.2022Verkkouutiset: Kokoomusedustajat peräävät ratkaisuja karanteeniin
11.01.2022Verkkouutiset: Mia Laiho: Ei voi olla niin, että lakia tulkitaan ei tavoin
10.01.2022YLE: Hoitajien pakkorokotuslakiin jäi porsaanreikä, joka uhkaa vesittää lain: rokottamattomat kelpaavat sittenkin hoitamaan
10.01.2022Mediuutiset: Lääkärikansanedustaja Mia Laiholta kirjallinen kysymys hallitukselle: Yliopistosairaaloiden asemaa ja rahoitusta ei ole huomioitu millään tavalla sote-muutoslainsäädännön yhteydessä
07.01.2022Verkkouutiset: Kansanedustaja ehdottaa maskipakkoa
07.01.2022Verkkouutiset: Mia Laiho: Onko hallitus ajamassa alas yliopistosairaalat?
06.01.2022Verkkouutiset: Hallituksen rivit aivan sekaisi. Alkaako koulu etänä vai ei?

Siirry arkistoon »