Mias skriftliga spörsmål en svar pä skriftliga spörsmål

Svar på skriftligt spörsmål om tredje vaccinationen mot covid-19 och likabehandling av personer under 18 år

Till riksdagens talman

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Ärade talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 56/2022 rd undertecknat av riksdagsledamot Mia Laiho /saml:

1. Hur motiverar regeringen att ungdomar över 12 år inte kan få den tredje vaccinationen mot covid-19?
2. Hur tryggar regeringen att 17-åringar inte lyckas få coronapass?
3. Hur säkerställer man att minderåriga smidigt får gå på avgiftsfri testning som coronapasset kräver?

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

Europeiska kommissionen har tills vidare beviljat ett villkorligt försäljningstillstånd för fem covid-19-vaccinpreparat. Enligt försäljningstillståndet kan alla barn i åldern 12–17 år få ett av dessa preparat som boostervaccin och barn med kraftigt nedsatt immunförsvar kan få ett annat preparat som boostervaccin.

Varje EU-medlemsstat beslutar självständigt om användningen av vaccin med beaktande av bland annat epidemiläget. I Finland följer den nationella expertgruppen för vaccinationsfrågor vid Institutet för hälsa och välfärd även forskningsdata om covid-19-vaccinationer av barn och ger Institutet för hälsa och välfärd förslag på hur vaccinationerna kan utvecklas. I Finland inleddes vaccinationerna av barn som fyllt 12 år i augusti 2021 och vaccinationerna av barn som fyllt 5 år i december 2021. Institutet för hälsa och välfärd har rekommenderat boostervaccin för barn i åldern 12–17 år som hör till riskgrupperna. Dessutom har Institutet för hälsa och välfärd rekommenderat att möjligheten till tredje vaccindoser erbjuds även barn i åldern 12–17 år som inte hör till riskgrupperna, om det är nödvändigt även av andra än medicinska skäl, till exempel på grund av resor.
Tills vidare har cirka en procent av åldersgruppen 12–17 år fått boostervaccin.

Ändringen av EU:s förordning om ett digitalt covidintyg (2021/953) trädde i kraft den 1 februari 2022. Enligt den är EU:s digitala coronavaccinationsintyg i kraft nio månader från den sista dosen i grundvaccinationsserien. I praktiken börjar intyg över grundvaccinationsserien för personer som fyllt 12 år som fått vaccin i Finland löpa ut i juni–juli 2022 och intyg för personer som är äldre än 5 år i slutet av 2022. Det är aktuellt att EU:s digitala coronavaccinationsintyg för minderåriga löper ut i alla EU-länder och kommissionen bereder ett förslag till lösning i ärendet. Finland väntar på en gemensam EU-lösning i frågan.

Varje stat bestämmer själv vilka covid-19-intyg som krävs. I Finland krävs covid-19-intyg av personer som fyllt 16 år med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar när de anländer till Finland eller använder coronapass. Enligt lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) ska kommunen ordna avgiftsfri covid-19-testning för 16–17-åriga barn som bor i kommunen och inte har fått grundvaccinationsserien, så att de har möjlighet att utnyttja coronapasset. Enligt den uppdaterade nationella testnings- och spårningsstrategin är de viktigaste kriterierna för testning att en person har symtom och behöver vård, att skydda riskgrupper som är mottagliga för en allvarlig sjukdom samt att trygga hälso- och sjukvårdens bärkraft. Testning som behövs för resor utomlands genomförs fortfarande i första hand inom den privata hälso- och sjukvården.

Helsingfors 9.3.2022
Familje- och omsorgsminister Aki Lindén

Svar på skriftligt spörsmål SSS 763/2021 rd

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Ärade talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 763/2021 rd undertecknat av riksdagsledamot Mia Laiho /saml:

1. Har regeringen planerat in extra tid för företagen att överföra skattedeklarationen för detta år på motsvarande sätt som 2020 och 2021?
2. Är regeringen beredd att flexa när det gäller att hålla bolagsstämmor och upprätta bokslut, ämnar regeringen avlägsna eller åtminstone lindra dröjsmålsräntan, om bokslutet eller skattedeklarationen fördröjs på grund av sjukfrånvaro som orsakas av coronaviruset?
3. Planerar regeringen ändringar för att få dagpenning vid smittsam sjukdom, vilka gör det möjligt att få rätt till dagpenning vid smittsam sjukdom även med ett intyg av en annan läkare än en smittskyddsläkare eller med ett positivt coronatestresultat?

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:
Åtgärderna för att förlänga tiden för inlämnande av skattedeklarationer 2021 inom Skatteförvaltningen baserade sig på bokföringsnämndens undantagstillstånd att ge extra tid för upprättande av bokslut. På basis av tillgängliga uppgifter finns det inget särskilt behov av att förlänga inlämningstiden för skattedeklarationen i fråga om skattedeklarationerna för skatteåret 2022. För närvarande har man inte fått av de aktörer som har behörighet att bevilja flexibilitet i uppfyllandet av deklarationsskyldigheterna i anslutning till företagsverksamhet några motsvarande ställningstaganden eller beslut för innevarande år.

En enskild skattskyldig kan på ansökan få extra tid för att lämna in skattedeklarationen av Skatteförvaltningen, på samma sätt som i vanliga situationer. Ett uppskov av bolagsstämman med några månader påverkar i princip inte särskilt behörigheten av de beslut som enligt bolagsordningen eller stadgarna hör till årsstämman. Uppskovet kan i praktiken inte ens leda till att ledningen ställs i skadeståndsansvar om mötet skjuts upp på basis av en helhetsbedömning som beaktar hälsosäkerheten.

Uppskovet kan leda till skadeståndsansvar närmast i fall att ett avtal eller något annat arrangemang som är ekonomiskt betydelsefullt för bolaget, andelslaget eller föreningen går förlorat på grund av uppskovet eller att finansiering för fortsatt verksamhet inte kan skaffas.

Om den skattskyldige lämnar in skattedeklarationen eller en del av den för sent vid inkomstbeskattningen, kan följden vara förseningsavgift eller skatteförhöjning. Den skattskyldige måste betala dröjsmålsränta om han eller hon betalar skatt för sent efter förfallodagen. Dröjsmålsräntan är således inte en sanktion för att skattedeklarationen har lämnats in för sent. Skatteförvaltningen påför den skattskyldige förseningsavgift, om skattedeklarationen har lämnats
in för sent men innan beskattningen av den skattskyldige har slutförts. Förseningsavgiften påförs
också om den skattskyldige på eget initiativ korrigerar försummelsen av annan deklarationsskyldighet innan beskattningen har slutförts. Förseningsavgiften för fysiska personer och dödsbon är 50 euro per skatteår. För andra skattskyldiga, till exempel samfund, är förseningsavgiften 100 euro per skatteår. Förseningsavgift påförs inte, om inlämnandet av skattedeklaration har fördröjts av skäl som inte beror på den skattskyldige, om försummelsen är ringa eller om det finns ett giltigt skäl eller något annat särskilt skäl till försummelsen. Skatteförvaltningen kan på den skattskyldiges begäran förlänga tiden för inlämnande av skattedeklarationen eller de uppgifter och utredningar som ska fogas till den. Förseningsavgift påförs inte om skattedeklarationen eller uppgifterna och utredningarna lämnas in till Skatteförvaltningen innan den förlängda tidsfristen löper
ut. Skatteförhöjning påförs om skattedeklarationen helt har försummats och skattedeklarationen inte
inlämnas innan beskattningen har slutförts. Skatteförhöjning påförs också om skattedeklarationen
innehåller en brist eller ett fel eller deklarationsskyldigheten annars har försummats och försummelsen inte rättas till på eget initiativ innan beskattningen har slutförts. Skatteförhöjning påförs inte endast om försummelsen är ringa och i vissa andra särskilt föreskrivna situationer. I Skatteförvaltningens anvisning Påföljdsavgifter för inkomstbeskattningen (5.6.2018, dnr A66/200/2018) beskrivs närmare bestämmelserna om påförande av förseningsavgift och skatteförhöjning, beskattningspraxis och förfarande. Regeringen har inte planerat några särskilda åtgärder för att förlänga tidsfristerna för bolagsstämmor eller bokslut eller inlämningstiderna för skattedeklarationer eller lindra dröjsmålspåföljder. Regeringen har till riksdagen överlämnat en proposition med förslag till lagar om temporär ändring av sjukförsäkringslagen, 7 § i semesterlagen och 3 § i semesterlagen för sjömän (R242/2021 rd). I propositionen föreslås en temporär ändring av sjukförsäkringslagen så att den försäkrade ska ha rätt till dagpenning vid smittsam sjukdom när det på ett tillförlitligt sätt har konstaterats att den försäkrade har covid-19-smitta och han eller hon på grund av detta är förhindrad att utföra sitt förvärvsarbete. Även en annan läkare än en smittskyddsläkare ska kunna konstatera smitta och tillhörande rekommendation om att vara borta från förvärvsarbetet. Helsingfors 10.2.2022
Finansminister Annika Saarikko